stress

Stressad på semestern. Känns inte bra. Vi har inget planerat, vilket stressar mig. Istället borde jag ta det lugnt och njuta, men jag borde ju vara ute i solen. Istället sitter jag inne med datorn i knät. Surfar runt efter fakta om p-homocystein och p-kobalamin, alltså B12-vitaminer. Fick tillbaka mina prover från labbet, och läkaren tyckte att allt såg perfekt ut. Det tycker inte jag. Men vem är jag att tycka i den här frågan. Så för att ge mig själv rätt att tycka så är jag nu tvungen till att bli expert på området.

Annars ska jag ge mig ut på stan och köpa en verktygslåda på Classe, till mina knypplingsgrejer. En tur till IKEA för att införskaffa nya ben till sängen står också på tur. Det borde vara dött på IKEA, en dag som den här. Jag drömmer lite om att vi ska köpa en ny madrass också.

Egentligen borde man ju ligga i skuggan på badstranden och läsa en bok. Men det är så svårt att få till sånt när man är hemma.

över 300 inlägg

Jag har suttit i två timmar och läst ikapp mig på de bloggar jag följer. Än en gång skänker jag en tacksamhetens tanke till google reader. Nu har jag 187 objekt kvar att läsa. Antingen läser jag långsamt eller så skrivs det för långa inlägg.

tur och retur

Jag har varit i himlen och är nu tillbaka i verkligheten igen. En vecka i Vadstena med knyppling dagarna långa = balsam för själen. Underbart! Så härlig stämning, så vacker stad och det fina vädret. Iihh!

Det enda som grusade tillvaron var dunderförkylningen från helvetet. Men nu är jag nästan återställd, fit for semester med min älskade man.

fläckar

Blev lite deppig när jag såg att jag har fått en fläck på mina nya fina turkosa mjukisbyxor. Det som är mest irri är att jag såg när det droppade vatten på benet, men tänkte att nej det var säkert ingen jordgubbssaft i den där droppen. Det var säkert bara vatten, det ser ju inte rosa ut. Jag orkar inte resa mig och hämta en trasa för att försöka få bort fläcken. Sen var jag dum nog att inte spruta på Vanish på skiten innan jag kastade in dem i tvättmaskinen igår. Dumma dumma mig. Jag som precis kapitulerat och gått över från Ta bort till Vanish.. Onödigt att inte använda det då.

långsamt

Allt går så långsamt för mig.
Jag är inte klar med redigeringen av bröllopsbilderna.
Knypplat har jag inte gjort på en mindre evighet.
Resor har jag surfat efter två gånger. Utan resultat.
Lokal för fest är inte bokad.
Orkar inte logga in på banken för att kolla om skattepengarna har kommit.
Har flera jobb jag vill söka, men lyckades bara få iväg ansökningar till tre.
Finns flera personer jag borde höra av mig till, men jag orkar inte just nu.
Måste boka tid hos min husläkare för att förnya ett recept. Ju längre jag väntar, desto tröttare blir jag.
Måste skicka tillbaka knypplingsmönster som jag har lånat.
Fixa så att jag får skjuts till Vadstena och knypplingskursen. Borde vara prio ett, istället ligger jag här och är handlingsförlamad.

Inspirerad av den här bloggen –> http://trimaran.wordpress.com/ drog jag igång lite musik. Kanske att det kan få mig ur soffan?

ngt e fel

När man inte har tid eller ork att leta efter semesterresor, då är det något som är fel.

resa

Jag vill resa utomlands. Men jag orkar inte leta efter resor. Vill ha en assistent som kan fixa det åt mig. Andra saker den personen kan få fixa åt mig är, att rösta (på det jag vill såklart), fixa mina naglar, raka mina ben och mina armhålor, klippa katternas klor, dammsuga upp jorden under köksbordet, vika tvätt, boka tid hos doktorn, redigera bröllopsbilderna, klä om fåtöljen och allt annat jag inte har lust att göra. Gud, jag är så slö.

artighet

Om jag frågar någon hur det är, så gör jag det för att jag vill veta hur det är. Inte för att höra att allt är bra. Många är nog trötta på mig, för jag svarar alltid ärligt. Om det inte känns bra, så kan jag inte säga det. Klart att jag gör det ibland. Särskilt om det är så dåligt att man inte orkar prata om det. Men varför ska man hålla på med de här artighetsfraserna. Tomma ord klarar jag mig utan.

När man känner att det är sällan man vill säga att allt är bra, då kanske man ska göra något åt sitt liv. Men det är ju lättare sagt än gjort.

saker som gör mig ilsk

Bilister som inte stannar när jag väntar vid övergångsställen.
Bilister som tutar när det inte finns någon anledning.
“Kollegor” som bara klagar istället för att se vilket bra jobb man gör.
Personer som tycker att våra skattepengar ska gå till annat än barnlösa pars IVF-behandlingar.
Våra hissar i huset som inte har en display som visar på vilket våningsplan de är, nu är den ena hissen dessutom trasig, vilket den varit i flera dagar. Dåligt.
Att jag alltid jobbar för många timmar per dag.
Att det finns så mycket att bli ilsk över att jag skriver det här istället för att äta middag.
Ilsk, ilsk, ilsk.

Men allt är inte pest, jag blir glad av mina katter som möter mig i dörren varje dag. Nog för att de helst vill springa ut i trapphuset innan de vill hälsa på mig, men när de väl fått kolla läget är det bara spinn och gos. Världens bästa.

duktig flicka

På tisdagskvällar är det grymt dåligt på tv. Därför har jag tränat, bakat bröd, lagat middag, ätit det nybakade brödet, tvättat två maskiner med tvätt, knypplat, jagat katt, gosat med katt och diskat undan bakgrejerna. Ändå har jag lyckats kolla på fula Betty och desperata hemmafruar och nu bröder och systrar. Tre dåliga serier som jag tittar på i brist på annat. Och ikväll kan man inte säga att jag inte har försökt att göra annat än att titta på tv. Det är lite fascinerande hur snabbt man kommer in i en serie, trots att man inte ens tycker att den är bra. Skillnaden mot att följa en bra serie, måste vara att man inte är engagerad i hur det ska gå för karaktärerna. Jag saknar Six feet under.