Har en tanke om att varje vecka bestämma mig för vissa saker som ska göras. Den här veckan ser än så länge ut så här:
Träning, minst 2 gånger
Söka i alla fall ett jobb
Träffa minst en vän
Boka in en fika till nästa helg
Leta litteratur till bokcirkeln
Knyppla en hel del, men det är ju stående varje vecka iofs…
Sen måste jag nog stoppa. Det finns några smådetaljer kvar, tex städa ur garderoben som är full med kattsand efter att Axel har lekt med kattsandspåsen. Göra klart min almenacka så jag kan strukturera upp mitt liv. Men det är såna där måsten som förlamar mig. Bättre att koncentrera mig på träningen istället!
Kategorier: veckans uppdrag
Fick lite inspiration av att läsa http://sysslor.blogg.se. – Jag vill också blogga!
Att skriva har ju varit en del av mitt liv så länge, och ändå så kommer jag mig aldrig för längre. Kanske är det pga prestationsångest eller så är det för att jag inte tycker att livet är så mycket att skriva om. Och det, det är ju egentligen bara skitsnack. Det finns ju massor med små saker att plita ner.
Det stående ämnet, och det har jag ju redan ”varnat” för, är den älskade katten. Imorgon är det dagen då kulorna ryker. Jag som har varit så avslappnad och kaxig när vi pratat om stympningen tidigare är helt nervig och känner mig som världens hemskaste människa. Men jag måste försöka tänka att det trots allt är lite för hans skull också. Inte bara för vår. Kattstackarn ska inte behöva klättra på väggarna hela livet.
Här på jobbet finns en tjej som också har katt(er). Hon förstår precis vad jag pratar om, och det kan vara skönt att ha någon som inte tänker att, ‘den där Esther hon är ju helt insnöad på sin katt’. Men det är väl som med barn, man kan inte förstå hur det är, hur det känns förrän man själv är förälder.
Kategorier: Esther · blaj
